Det finns så mycket att vara tacksam över. I varje stund. Ellerkåt på livet som min kollega uttryckte det. Här och nu. Jag tror gymnasietjejen jag skrev om igår, är en påminnelse om det.
Vad ett litet löv kan lysa mitt i mörka december! Förankrat i jorden...
3 kommentarer:
Har precis haft en knytkalas julfrukost med mina kollegor. Någon hade bakat vörtbröd, en annan skinka, någon hade pysslat och bakat med barnen igår och fått med sig lite julgodis mm mm. Vi tände lite ljus och tyckte att vi hade det ändå alldeles fantastiskt bra, trots julstress och annat som påverkar negativt i lågkonjukturens väg.
Att lyckas hitta de mysiga stunderna i allt är det bästa.
Klart att jag tittar in. Är inne och läser i princip varje dag, även om jag inte alltid kommenterar.
Kram
Kåt på livet är bra. Och om gymnasietjejen från igår kan hjälpa till med det är det en gåva.
Förresten väntar jag fortfarande på de där korten. Det är ingen panik.
Gunne, precis, att lyckas hitta guldet i stunderna...och att det inte behövs så mycket...se det stora i det lilla, sa någon en gång.
Där ser man, jag har ingen aning om vem som gör besök här eller när, om man inte lämnar skrivspår efter sig eller säger att man läst...
Yogamamma, som förhållningssätt lockande. MEn inte som en drog... Undra om det egentligen språklig inte är tårta på tårta. Kåt betyder väl livsglad (också)? DIna kort lär enligt uppgift vara på väg sedan igår. Hoppas nu att du fått dem.
Skicka en kommentar