"Det som möter oss på resan ner i underjorden visar sig aldrig vara det vi fruktade mest och medan den pågår övergår mörkret efter hand i ljus." (Elizabeth Lesser)
Boken Fenixprocessen av Lesser handlar om att tillåta sig att öppnas upp och brytas ner - för att sedan som mytens fågel Fenix stiga upp ur askan och lämna gamla misstag och lidanden bakom sig, stärkt. Jag tycker om den här vackra, kloka boken!
tisdag 14 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag inspireras också mycket av den. Läste den under mörka kvällar i Portugal och på planet hem.
Och tänk på att det vi är rädda för oftast redan har hänt. Och vi har klarat det!
Hej, uttrycksrum. Nej, jag har inte lånat dig någon son, finns det fler Karin på bloggen? Jag skriver ibland Karin eller K, men svarade Gunilla med Karin så att hon skulle förstå att det var jag. Jag får väl hitta på något fyndigt namn som du, yogamamma och Fontän gjort.
Jag kommer absolut inte på NÅGONTING. Namnförvirring knappast utredd alltså.
Karin, vars son är 4 år och bor på Kungsholmen
Y, vi verkar ha en hel del gemensamt du och jag.
Åh, hej Karin, DU min kära! Jo, jag glädjen att ha en Karin till som jag tydligen associerade till den här gången, den lockiga, i släkten. Det blev lite komiskt det här. Jag tror Gunilla blev glad och överraskad för kramen, för skrivande blonda Gunilla från västkusten tror jag inte att du träffat. Men du får gärna låna ut din 4åring till mig! Puss
Jag har ett ex som ligger och väntar. Längtar att kunna fokusera på den, under mörka kvällar i Skåne...kram:)
Önskar dig fokus när skånekvällarna är mogna, peace. Roligt att du tittade in!
Karin på K-holmen, jag lekte fram namnförslag åt dig när jag var ute och joggade: Franka. Eller Lejonhjärta. Hitt på nåt du blir inspirerad av.
Sitter och småskrattar för mig själv över förvirringen som råder bland namn och sköna hälsningar fram och tillbaka.
Kallar mig därför hädanefter för Gunne.
TACK för kramar och skickar mina fnissningar vidare.
Idag är en sån där dag då jag kommer att bryta ihop i ett gapflabb om någon säger något lustigt, framförallt om det är på ett viktigt möte..
Väl mött alla.
Gunne, hoppas du fått dig några riktiga gapflabb redan!
Skicka en kommentar