Sitter med små foliepaket i håret, i stolen hos frissan, under en värmehuv och skriver i min reflektionsbok. Min frissa säger:"Du verkar sätta ett högt värde på dig själv."
Jag suger lite på hennes ord. De känns bra. Jag har inte tänkt så. Det är andra gången hon säger det, så jag frågar efter en stund vad som får henne att säga det.
"Du tar dig tid att tänka och känna efter fast du är mitt i ruljansen med jobb och barn... Det är bra, alltså! ALLT BLIR JU BÄTTRE DÅ... Det är bara så svårt att inse just DET."
Ja, tänker jag, att försöka lyssna på mig själv, det är nog att sätta högt värde på mig själv. Och visst blir det bäst så. För dem i min omgivning också, är min erfarenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar