Förmiddagspyssel. Var och en pysslar med sitt. Eller försöker. Mitt emot varandra. Båda vänsterhänta. Hon pratar mycket. Uppspelt inför julgransplundringen hon ska gå på."Hur lång tid är det kvar?" "Vad är klockan nu?" "När är klockan halv ett?" och "Jag tror att jag ska bli polis när jag blir stor...men jag har inte bestämt mig" "Mamma, jag ska nog bli sångerska när jag blir stor..."
5 kommentarer:
Uttrycksrum! Jag måste delge detta. Hemkommen från årliga fikat hos de vi köpte lägenheten av. Han 85 och hon 90. Och vi är alltid så berikade när vi har setts. Vilken glädje, det är också en liten bön vid fikat, sedan bus med barnen, och efterföljande musikstund. Tänk att han, 85 år, krämar på värsta volymen och ger en enorma musikupplevelser. Först ett magiskt klassiskt stycke, sedan Marie Fredrikssons nya "epos" tolkningen av Så skimrande var aldrig havet (KÖP säger jag), och sedan flera mer. Jag önskar så innerligt, ja tänk om jag fick ynnesten och gåvan att blir en så viril 85-åring och pussa min maka så kärt. Kram
PS. Hon kommer att blir världens bästa polis. Dina muskler och ditt omdöme. DS.
Vad härligt! Glädje, innerliga musikupplevelser – delade dessutom och inspiration! Jättesugen på M Fredrikssons nya nu. Jag hade också önsketankar om vitalitet hela livet igår när jag simmade. Där finns så många spänstiga 70-80-åringar som simmar. Brukar tänka på min spänstiga svärfar... Och viril, gärna det! kram
ps. tack för komplimangen. Du skrev inget om min sångförmåga ;-)
Nej, den glömde jag ju. .. Det satt en mås på en klyvarbom...
Ja, nog har du berikat mig med helt UNDERBARA sånger och musikupplevelser allt. Lördagspuss
Skål på dig!
Skicka en kommentar