Gemensamt beslut i familjen att sluta med alla söta frukostflingor. Tre möten idag där hjärtat var med. Ett ljuvligt blont skratt likt en lekande vårbäck genljudandes i mitt öra sedan förmiddagen. Två varma väninnekramar på vägen till dagishämtningen. Prima pojkkängor hängandes på ytterdörren att ärva efter min gudson. Rosiga kinder efter bastun. Helt OK fynd i garderoben till helgens festligheter. Helskinnad make efter en dag på vägarna. En dag med många håvor!
Kan nog vara tröttsamt att läsa ovan, men jag känner mig glad när jag radar upp klimpar från dagen på detta sätt. Tack för idag!
tisdag 25 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Din ljusa ter sig inte som skryt, du förstår ju att uppskatta de små sakerna som gör livet underbart livsvärt!
P, känner mig förstådd.
Trodde mitt skratt lät mer som ett gällt tjatter än en lekande vårbäck, vad glad jag blir! :)
Gällt tjatter, nej du, som klingande silverklockor, ett slags smittande glitter. Utan försköning.
Skicka en kommentar