När jag satt där stilla i parken och njöt av min latte och tulpaner upplevde jag plötsligt att jag hade massor av tid. Ändå skulle coachträningen börja om tio minuter.
fredag 23 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lite av varje vill jag ge uttryck för här. Ett fritt rum. När jag får lust att skapa något eller ge uttryck för något. Vad och hur får vi se.
7 kommentarer:
Ett vacuum i nuet, helt mindfullt. Härligt härligt!
A: Ja, en underbar liten stund med medveten närvaro. En stund som bara ÄR. Jag skulle må otroligt bra av att vara mycket mer mindfull här i livet.
FÖrresten, att se tulpaner lite snett underifrån gav lite nytt perspektiv...
Oj, jag får skynda ut och se om jag hittar några som inte blommat över...Jag gillar fö det du skriver här väldigt mycket:)
Anna, roligt. Du verkar vara en nyfiken prick.
Jag hade undersökningen "Nyfiken på vad ett liv med mindfulness kan ge" får något år sedan.
Undersökningen fick inte riktigt en chans. Slarvade med övningarna och löpte inte linan ut på långa vägar. Ändå anar jag att det finns en ofattbar rikedom där att hämta till både kropp, själ och ande...Ja, de träningsskorna ska nog sätta på mig lite mer ofta...
Oh, jag tror att ett liv med mindfulness har så mycket att ge...Men det går inte heller att göra fel, eller för lite, eller dåligt på annat sätt. Nä, helt enkelt göra det bästa efter rådande förutsättningar just nu. Jag försöker andas varje dag (såklart, det gör ju alla), och yogar ocg mediterar. Men aldrig att jag ger mig själv dåligt samvete om jag INTE fixaar det en dag. Man gör så gott man kan helt enkelt:)
Anna, just det förhållningssättet du har, är väl en del av själva filosofin i mindfulness. Att vara icke-dömande. Men det är inte det lättaste. Du fångade mig i att tycka att jag gör för lite. Låter så skönt att ha meditation och yoga mm intergrerat i livet! Jag hade inte tålamod när det begav sig, att göra sådana övningar. Konstaterar. Dömer icke ;-) Tålamod - också en bas i mindfulness, inte sant?
Skicka en kommentar