Jag kände mig mest tom och kraftlös. Och ensam, som på en egen planet... På tunnelbanan kom en känsla av ledsenhet också... Jaja, så kan det vara.
Kanske gör det lite ont att omfamna min kritiska sida, denna "skuggsida", som jag tillät mig att ha idag...
Sedan dök min svägerska upp här hemma och jag fick mig en dos av hennes ljus, kvitter och goda humör...
3 kommentarer:
Jag förstår känslan som du fick idag.Alla andra är upplyfta o själv undrar man om man varit på samma ställe som dem.
Blir alltid glad när jag träffar dig! Jag tror att vi har mycket gemensamt just nu....Kram
känner också igen det där, och äntligen har jag, genom psykosyntesen, kunnat ge namn till och förstå mina olika delar. Det underlättar en massa. På så sätt kan jag identifiera dem och också välja att desidentifiera mig. Spännande.
A, jag med!
Yogamamma, skönt och spännande med det psykosyntesen verkar kunna ge. Funderar på Essentials till våren... JAg tittar in till dig framöver.
kramar
Skicka en kommentar