Nu är det GOTT nog

TACK alla ni som tittat in här. Tack ni som lämnat kommentarer. Tack ni som välkomnat mig till blogg-världen. Jag har haft det toppen!


En liten röst började viska igår, sent, i kvällsbadet. OCh nu ropar den: Nu är det GOTT nog!

Något säger mig att det är viktigt att jag lyssnar på den rösten. Så trots att min undersökning bara varat en liten stund här på jorden och jag har haft mycket stort utbyte av att blogga, så låter jag min undersökning stanna här. Åtminstone tillsvidare.


KOmmer dock att fortsätta att hälsa på hos några av de bloggar jag börjat jogga i.


TACK, TACK, TACK och KRAM!

Några tuggor bloggliv

Skinka, ost och ett rejält lager med Nutella. Why not?!

Ja, en vecka i undersökningen!

Konstaterar att det väckt en förmedlarlust, om smått och stort. Små guldkorn hade "Min Stora Lilla Värld" (här skulle jag vilja göra en länk) döpt mitt uttryck. Det väckte en liten stolthet i mig.
Och jag tar små nyfikna joggarrundor i andra rum.

Konstaterar att jag fått nytt liv i en kroppsdel, min kameralins. Som att öppna ett fönster bakom krackelerad färg som "anna funderar" uttryckte det (här skulle jag vilja göra nästa länk).

Konstaterar att jag har kul med de kontakter som uppstår i allt ifrån trams, poesi till gemensamt utforskande.

Bland annat.

Ett av veckans fina lunchsällskap satte ord på något självklart som blivit tydligt: Kreativitet uppstår i energiutbyte med andra.

Tack ankiefontän (en länk till) för inspirationen!

Á continuer.

Apparaten

Jag har haft den i 2 veckor. Kvar i sin låda. Nu är det dags, deadline närmar sig. OCH jag känner motstånd.

Hur ska jag förstå mig på den? Läsa bruksanvisning? Börja pilla? Be om hjälp? Om jag börjar närma mig den lite mindfullt utan att döma (den som svår och tråkig) kanske... Jag tar den med mig ut i solen, så får vi se!

Vad är du bra på?

Frågan gick till dottern och hennes kompis under en av dagens många sittstunder i solen.

- Jag är bra på att rita och trösta. OCh plocka löv (kompisen)

- Jag är bra på att rita, göra fart på gungan (vilket hon lärt sig alldeles nyss) och på att ha kul.

Så naturligt det faller sig för 4-åringar att prata om! Jag blir glad.

Är nog lite exhibitionistisk

..också. OK, en sida till jag har. Att krama- ingen idé att ens försöka dölja för mig själv.

För jag gillar att visa mina uttryck för andra, för nån kikande kotte. Här.

Skifte i perspektiv

När jag satt där stilla i parken och njöt av min latte och tulpaner upplevde jag plötsligt att jag hade massor av tid. Ändå skulle coachträningen börja om tio minuter.

En smula försakade

Inte en löparrunda sedan detta mig uppslukande rum uppkom! Det här går ju inte!

Vad döljer du för dig själv?

Jag döljer mycket mer än jag är medveten om. Eller ens vill kännas vid.

Fick tips om den här fina boken av en klok man. Redan titeln berörde, "Krama din skugga". Och att han rekommenderade den.

Detta är bara en trailer. Den här boken kommer jag att återkomma till.

Dra i spaken

Sinnrik ringklocka. En av sonens otaliga kreationer. Snöret går genom nyckhålet till avfyraren... En pang-uppfinning alltså.

Hm, en ny affärsidé

"Levande glass" har dottern ritat.

"Det är GULT SOM GÄLLER" upplyser hon.

Känner mig som Hon i Sex in the city

Berättade för mitt lunchsällskap i dag medan hon rökte sin cigarett:

"Jag har en liten blogg".

Hon kastade sig in i en undersökande monolog:

"Vad är det egentligen med blogg-grejen? Det är intressant som fenomen. Det fyller ju verkligen ett behov hos många. Många verkar verkligen fångas och komma in i ett kreativt flöde. Helt plötsligt händer 100 saker med dem. Vad är det som är grejen?....Ingen säger emot... Det måste finnas en poäng med att någon tar emot, skilt från att skriva för sig själv. Vad är det som är stimulerande med det?? Är det så att kreativitet föds i energiutbyte med någon annan?"

Sedan fimpade hon framför sina fötter. Jag tackade för att jag hade fått stoff.

Råttliv

Mamma, den tittar sig i speglen!

Tjaa....?

Jag har en liten blogg, sa jag till min kollega.

Vad vill du uppnå med det?, sa han med en skepsis i tonen. När det händer sådant elände som i Arboga? Varför lägga ut sitt liv på nätet?

Tjaa...? Liv och liv vet jag inte...

Vanlig och himla fin

Så fulländad! Och den bara ÄR. Är, utan att göra det minsta.

Eller?

Mör och LYCKLIG

..efter två dagars kursledande i coachande ledarskap. Passion!

Fri som måsen i skyn!

Måsen hjälper mig behålla lätthet, distans och njuta här i livet. När jag vill vara fri. Fri med hur resultat faller ut till exempel. Då tänker jag på min mås.

Jag förundras över kraften av en symbol!

Kramdjur

Får lust att berätta om denna häst. Den lekte min far med som gosse på 30-talet.

Första natten

...med blogg var jobbig. Det bubblade inlägg och bilder i mitt inre fram till 3-tiden. Och jag ville sova för att vara pigg idag.

Qué pasa con migo?

Precision

Vad kallas ett sånt skott? Toppskott?

Genom linsen

Jag tror att jag kommer att ha med mig kameran nu mer som en trogen följeslagare i min handväska. Undra vad som händer när jag börjar se världen mer genom linsen?

Blogg-blåbär

Trevar mig fram i bloggskogen. Lite läskigt.

Den är som vackrast i sin enskildhet