Ovanligt strävt i skidspåret idag. Jag befinner mig någonstans i landskapet mellan min egen inre värld, gnistrande snö och svindlande grantoppar, när jag plötsligt hör en vänlig äldremansröst:- Du har vallningsfria skidor ser jag!
Där står en väderbiten herre i gammeldags anorack, i mötande spår och ler mot mig.
- Det går alltid att ta sig runt på dem men någon fart det får du aldrig!
Sedan glider han iväg lika snabbt som han uppenbarat sig.
Mina skidor är de enda skidor jag känner till hur det är att åka på, de enda jag haft i hela mitt vuxna skidåkarliv. OK, nästa säsong vill jag ha skidor som glider. En tanke far igenom huvudet att jag nog är av ganska segt virke. Kanske urbota segt.
I morgon blir det slalomskidor.
2 kommentarer:
Bra gjort av farbrorn tycker jag! Ville väl väl. Jag slog så klart till på ett par vallningsskidor direkt. Tejp och glidvalla. Det är allt en konst att få till det, men jag tror jag lyckades få både fäste och glid...Kändes så. Men jag vet inte riktig hur det ska kännas.
Ja han var välvillig. Bra val tror jag, Ankie, med vallningsskidor. När jag fick mina skidor som var vallnignsfria tänkte jag att det lät bra det. Nog har jag haft en fundering då och då om jag inte borde valla dem men tänkt varje gång äh, det ska väl inte behövas, de är ju vallningsfria...Lite seg som sagt.
Skicka en kommentar