Lite av varje vill jag ge uttryck för här. Ett fritt rum. När jag får lust att skapa något eller ge uttryck för något. Vad och hur får vi se.
måndag 13 april 2009
"Din lilla soltjej"
Så fint kallades hon, i ett mail jag fick häromdagen. Jag gillar den här bilden. Trots att hon gör nåt med munnen... Nu tar jag en liten bloggpaus på några dagar. Hej så länge!
4 kommentarer:
Anonym
sa...
Uttrycksrum! Nu är jag i stan igen. Långvind saknas mig. Vad står hon blivit! Våra tjejer måste ses snart vetja.
Till Anonym som förlorade sin pappa för en vecka sedan. Jag tänker på dig starkt just nu. Håll fast vid dina minnen och försök att känna att han är med dig ändå, att han ser dig från himlen. Jag hoppas att jag kommer att klara av att tänka så när det är min tur. Jag har sedan länge glömt hur pappa luktade, det är hemskt. Han luktar bara sjuk sedan länge. Bli inte ledsen på dig själv för att dina sinnen överger dig. Dina andra minnen kommer du ha kvar. Du måste haft en hemsk påsk. Stackars dig.
Jag gav henne det för hon är en soltjej - lite min med faktiskt känns det som. Iallafall hjälper hon mig att få vår vardag att gå vidare.
Idag - var en hemsk dag. Bar gråten inuti hela dagen och när jag äntligen kom hem så hann jag inte ens få av mig jackan innan det brast. Niagarafall var en droppe i jämförelse. Kunde inte hejda mig. Då kommer min egna soltjej springandes mot mig och i släptåg kommer din (hade inte räknat med att de var hemma) och så undrar de varför jag gråter. När jag förklarar att jag bara är så ledsen för jag saknar morfar så säger min soltjej "men mamma - han hade ju blivt för gammal annars - det var dags för honom att dö nu" och så säger hennes lilla väninna "ja, och det är faktiskt mest synd om MIG för jag har inte ens träffat min morfar och han dödde när min mamma var uuuuunnng!" (underförstått att jag är asgammal och borde bita ihop). She is adorable, they both are...
Påsken var hemsk. Ältar att jag inte var där när han dog. Och är sur för att det strular med dödsannonskorrekturerna från Svd och DN.
Så fint kallades hon, i ett mail jag fick häromdagen. Jag gillar den här bilden. Trots att hon gör nåt med munnen... Nu tar jag en liten bloggpaus på några dagar. Hej så länge!
4 kommentarer:
Uttrycksrum! Nu är jag i stan igen. Långvind saknas mig. Vad står hon blivit! Våra tjejer måste ses snart vetja.
Till Anonym som förlorade sin pappa för en vecka sedan. Jag tänker på dig starkt just nu. Håll fast vid dina minnen och försök att känna att han är med dig ändå, att han ser dig från himlen. Jag hoppas att jag kommer att klara av att tänka så när det är min tur. Jag har sedan länge glömt hur pappa luktade, det är hemskt. Han luktar bara sjuk sedan länge. Bli inte ledsen på dig själv för att dina sinnen överger dig. Dina andra minnen kommer du ha kvar. Du måste haft en hemsk påsk. Stackars dig.
Hon är verkligen en liten prinsessa med glimt och bus i ögat. "Vi går in nu. Kaninerna är ute". Sagt och gjort.
Jag gav henne det för hon är en soltjej - lite min med faktiskt känns det som. Iallafall hjälper hon mig att få vår vardag att gå vidare.
Idag - var en hemsk dag. Bar gråten inuti hela dagen och när jag äntligen kom hem så hann jag inte ens få av mig jackan innan det brast. Niagarafall var en droppe i jämförelse. Kunde inte hejda mig. Då kommer min egna soltjej springandes mot mig och i släptåg kommer din (hade inte räknat med att de var hemma) och så undrar de varför jag gråter. När jag förklarar att jag bara är så ledsen för jag saknar morfar så säger min soltjej "men mamma - han hade ju blivt för gammal annars - det var dags för honom att dö nu" och så säger hennes lilla väninna "ja, och det är faktiskt mest synd om MIG för jag har inte ens träffat min morfar och han dödde när min mamma var uuuuunnng!" (underförstått att jag är asgammal och borde bita ihop). She is adorable, they both are...
Påsken var hemsk. Ältar att jag inte var där när han dog. Och är sur för att det strular med dödsannonskorrekturerna från Svd och DN.
Långvindsvännen, så svårt se sin far "skrutta ihop". Vi ser till att töserna får träffas snart, både de stora och de små.
AnkieF, jadu, träffande beskrivning. Krävs nog glimt för att se glimt.
A, soltjejerna hjälper oss verkligen att vara här och nu. Så förnuftiga de är, då! Mitt i sorgen du förmedlar skrattar jag ju högt åt ditt inlägg.
Skicka en kommentar