Ibland känns det obestigligt att ge sig i kast med uppgiften som gör att man kommer vidare. Du sa "Det är väl bara att göra det". Ja, känna rädslan och våga ändå. Etapp för etapp.Jag tror det är härligt där på toppen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar