Gamla trotjänare

Min make fick denna pärla i 25-årspresent av sin mor som ropat in den på auktion. Vi pluggade då i Uppsala och den unge studenten sydde bilklädslar till sin P1800 och fogade samman liv och kjol till balklänning till sin flickvän...

Denna förmiddag hade jag lust att göra något för hemmet... Det gäller ju att passa på när ett sådant slag av kreativitet slår till! Det blev till min belåtelse en vårduk av ett tyg köpt någon sommar på Göksäter (Lilla Ullared) för några tior... Göksäter, dit orustgästerna vallfärdar regniga dagar...

Glada killar i skogen igår

Inget kaffe men...

Besökte idag en liten bruksort där vi har chefsträningsuppdrag i konsultbolaget.

Det är 30 min till tåget går hem, så jag tänker att en liten kopp kaffe skulle vara gott. Går in vid kringelskylten jag lagt märke till, en bit från spåret. Det visar sig vara ett bageri, kaffe serveras inte...

" Men det finns ett litet café nere på samhället"

" Aha, var ligger samhället?"

" Det ligger bakom Lidl"

Jag köper min kanelbulle och går till tågplatsen.

Aj, aj! Oj, oj!

Mitt livs första möte med thaimassage, ikväll. Jag är djupt imponerad av den nätta, smidiga, vackra varelsen med så starka nypor som ontskönt knådade nästan varje centimeter av min ovana kropp, satt på mig och rätt som det var låg under mig och spände ut mig i någon form av brygga och mer eller mindre jonglerade med mig... Måste upplevas!

Det du ber om

Jag lyckades fånga några bilder som fladdrade förbi för min inre syn i skidspåret under februarilovet. Bestämde mig för att tro att de var viktiga, tecken, eftersom de kom till mig och kändes som andaktigt "Ja, just det!" snarare än mitt vanliga dagdrömmeri eller reflekterande. Som en insikt som slår till. Och jag kände mig vällustigt berörd. I den ena satt jag vid köksbordet med min son en ljus eftermiddag och åt bullar. Den andra synen var ett rum med änglalikt ljussken i och två bländvita fåtöljer. Jag hittade på efteråt att detta rum var mitt coachingrum, kanske min framtida "coachingpraktik". Båda bilderna bidrog till att jag för några veckor sedan bestämde mig för att släppa min anställning och satsa på företagandet i stället. Sista september är nu sista dagen med fast anställning....

Jag tror att om hjärtat verkligen är med och det är något gott man ber om, kan man få det, om man hjälper till och gläntar upp för det. Jag har haft mycket tid med barnen de senaste veckorna och det har plötsligt kommit mer coachinguppdrag till mig både genom mitt konsultbolag och i min anställning...

Min vackra molokna vän

Ja, låt tårarna komma. Var kvar i det tills det är färdigt... Sen reser du dig igen...

Berikande kontraster

Krävande arbetsvecka. Givande arbetsvecka. Nu ledig helg. Så ledig! Som kontrasterna berikar!
(Alster gjort av H, 9 år)

Då kör vi då, gulp

De närmsta två dagarna ska jag göra något som för några veckor sedan kändes mig övermäktigt och oöverstigligt svårt - hålla en i mitt tycke avancerad ledarskapskurs.

Genom att bit för bit förbereda mig och närma mig uppgiften steg för steg, är jag nu plötsligt framme där jag, fascinerande nog, närmar mig en känsla av koll. Inte full koll, men OK koll. Kom ihåg detta när du känner dig pytteliten inför en utmaning nästa gång, Lotta. Du kommer att kunna växa in i det. Så då får det bära iväg på en ny jungfrufärd i morgon, då! Utan risk ingen växt. Eller?

Lite salig idag

Det liksom öppnas en dörr till en slags salighet efter en coachingdag som denna. Ur en oändlig källa i bröstet, flödar det, väller fram ... kärlek! Jag kan då bara tacka, tacka, tacka!

Jag och min kollega avslutar dagen, förtjusta över vår sponanitet för stunden, med att sticka upp på loftet, kasta av oss stövlarna och hon läser där en visualiseringsövning från boken Krama din skugga för mig som redan ligger utsträckt på golvet. Lämnar sedan jobbet lätt svävande... Och det är så ljust ute också ...

Startskott

Festkommittén har lyft.

Sin egen väg

Vad ska livet handla om? Vem vill du vara som är inspirerande för dig själv? Om 5 år?

Möjligt att staka ut sin egen väg, skapa egna spår. Att ta ställning. Det är något annat än att bara hänga på möjligheter där det redan är plogat...Det kittlar i magen efter inspirerande samtal jag lyssnat på idag som bland annat handlade om att våga tänka stort, sticka ut hakan och säga "Så här ska det bli" utan att alls veta hur. Om att bestämma sig. Om språng i det okända. Om att inte komma undan risktagande...

Hur ha det?

Idag jag nöjer jag mig med att igen konstatera den KRAFT som frigörs av att ta beslut här i livet.

Också jag? Och du?

"Vi har alla alla sidor inom oss", sägs det ju. Den här sidan vore intressant att få kontakt med.
(min 11årige son är upphovsmannen till alstret)

Apropå sidor, min mor tycker att jag är djup.

Lika sensuell

...om vintern, Du sköna Skog...

Häromdagen dök det plöstligt upp

...det ena svindlande konstverket efter det andra, där i pölarna...

Dags nu

Lite svag musik på. Tulpaner inom blickfång. Spritt ut glädjebuketten. På köksbordet ligger allehanda blad och idéer också utspridda... som ska växa ihop till en helhet. Gärna blommande... hörs en lätt suck

Snön faller därute. Den lyser upp men jag önskar ingen mer snö nu... Känner mig otålig. Vår och spirande liv, kom! NU! Känner stark förväntan! Kanske är det här vinterns sista dödsryck?

Tar lite tårta från igår. Den har saftat till sig... Och jag såsar runt. Utmaningen är att fokusera på det jag ska göra NU, för dagen går. Sätta mig på rumpan! Göra ett ryck! NU!

Viktigt spår

Vill du ha sällskap? Nej, inte i spåret. Jag vet att det kommer att födas viktiga tankar och inre bilder där. Jag vill absolut åka ensam.Försöker också bara observera, känna vad jag känner. Viktigt spår.

Paus

Den här bloggen och leken med ord och bild är viktig för mig. Mitt uttrycksrum. Just nu sätter jag bloggandet på paus ett par veckor. Allt är i sin ordning. Ska bara prova andra uttrycksgrenar ett tag. Sedan är min tanke att jag återkommer. Jag vet att det kommer bubbla då. Hej så länge!

Smått och stort

Skridskor. I rätt storlek. Lunchmatsäckar. Men inte pannkakor igen. Lappar om sportlovsledigt. Hämtningar. Lämningar. Rena kläder. Pärmar. Dokumentation. Tågtider. Läxor. Någorlunda påfyllning i kylskåpet. Jag själv hel och ren (kan tyckas basic). På rätt plats vid rätt tid, med rätt saker in mind...

Detaljer. Logistik. Struktur. Bit för bit bygger de en helhet. En möjliggörande väg. Ibland är det mer detaljer i tillvaron. Ibland färre. Den här veckan tar vi en dag i sänder, som den är. Och visst, det är möjligt att lyfta blicken!

Händig

Min make klipper kanintänder. Syr. Specialsnickrar. Löser datorproblem. Särskilt mina. Mekar. Drar el. Flätar hår. Svetsar till bildelar... Det känner jag för att ge uttryck för idag.

Rum

"För Ted Harris och Kierkegaard delas tillvaron in i tre rum. Det yttre rummet som handlar om ting, känslor och tankar. Det inre som berör hjärtat, själen och medvetandet samt det gudomliga rummet som sammanfattas av villkorslös kärlek." ur SvD-artikel igår. (Ted Harris, författare till Konsten att leva innerligt)
.
Igen, jag har innerliga rum att beresa. Och en längtan!

I min värld av tecken och utveckling

...vill gamla skal dyka upp återkommande under min joggingtur...

Rensaråret är fortfarande ungt. Den stora fysiska rensningen i hus och rum har jag framför mig. Rensningen pågår på andra plan.

.

Det är väl dags nu att göra sig av med några gamla skal och sidor som inte längre tjänar mig?

Lite skymningspoesi

... i bild, kom från svärföräldrarna. Sol i sänkning. Silhuett i stillhet. Himmel i rörelse. Hjärta i brand.

Bort med alla lager

Imorn kör vi bara!

Ps. Det var härligt att hoppa upp på hojen idag! Ny tur imorgon igen!

Förkortat sträckan

Kul arbetsdag idag... med ett gäng revisorer och deras chef vilka underlättat sitt samspel.

Orädd

Blomman säger "This is me"

Ena stunden stilla sökande

...andra tjohoo...

Hur hänger det ihop?

Konsten att ÖVERLEVA. Konsten att LEVA. Konsten att LEVA INNERLIGT. Filosofen i mig ger sig inte in på att försöka definiera konsterna. Men nog är det ett spännande kapitel!

Tänk

Tänk den ljuva tid, när vi omfamnas av trädkronornas ymniga grönska. Den tid när vi går fram i lätta, öppna skor. Och släpper ut vår hud i värme och frihet... Tänk.

Och se, ett litet löv i kronan kan konsten att fånga ljuset och dansa i solens glans. Se.

Kontakt med navet

Navigerandet i livet förutsätter för mig stunder med lugn och ro, utrymme att vända mig inåt, vara i förbindelse med mitt nav...
.
Wellbeing, vackert ord. Wellbeing... Ordet i sig är runt, fylligt...inte spretigt...

Åkklar!

Vuxit i brorsans grejer, bra. Lycklig över att ha stavar för första året. Redo att susa ner! Lite flackt här...

Ps. Hela familjen är så peppad på sportlovsresan längre fram med nära och kära.

Små solar

Små vänskapliga sms och mail som kommer då och då, de betyder mycket. Och denna blogglek.

Frihetsnycklar

Vid Svampen på Stureplan lade jag idag märke till en platta på marken med ett hänglås ingjutet i, tillsammans med ett antal omkringliggande, spridda nycklar, också fast i plattan. Kände bara att detta sa mig något. Hade fotat verket om jag hade haft kameran med mig.

Under lunchen satt jag sedan med två välvilliga, klarsynta personer som ville hjälpa mig att låsa upp en och annan låsning. Jag fick med mig en stadig nyckel som jag kan använda direkt och en flerdimensionell, lite svår nyckel, som jag inte riktigt vet hur jag ska vrida på eller vart den ska ta mig än... har bara en aning om att den kommer att öppna upp... mot högre grad av frihet så småningom...

Bettfel

Vår lille svarte kanin har underbett. Bettfel, sa veterinären och klippte av tänderna för 45 kr... Genast blev det mer fart på kaninen, likt hans större, vitpälsade syrra...

Barnens frihetssteg

Minns att jag tänkte "Måtte allt gå väl" när jag släppte iväg dem på badutflykt den här sommarlovsdagen. Jag såg deras ryggar försvinna bort.

Hem kom de. Både glada och helskinnade.

Bohuslän för mig

Tång, saltstänk, vågkluck, klippor... och stark livskänsla

Välj tillit

Bortom molnen finns det ljus och klarhet. Och ibland finns guldet i molnen...

Livets lärande

Tre donnor filosoferar på tågresan över en fråga. Vad försöker livet lära mig just nu? De ger efter en stund varsina svar:

- Att jag duger PRECIS som jag är

.

- Att jag är good enough

- Att stå upp för vad som är ytterst sant för mig

Jag tänker att det alltjämt finns nya innebörder att upptäcka och nya nivåer av frihet att vinna här i livet på områdena i fråga ...