Häromdagen skrev jag om frasen "säg ja till ditt universum", vilken haft och har betydelse för min livsuppfattning. Fortsätter på det temat med att nedan citera Anna Kåver vars boktitel "Leva ett liv, inte vinna ett krig" också varit vägvisande sedan jag börjat tillägna mig dess innebörd (även om jag inte säger att det är lätt alla gånger)."Med acceptans menas att välja att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den och att handla utifrån denna verklighet effektivt och i riktning mot sina värderingar och mål."
5 kommentarer:
Är de inte rätt lättklädda?
Vackra iakttagelser, men samtidigt kan man inte låta bli att se kvinnan som har så svårt att förlika sig med att hon aktivt avvisar sin längtan till allt annat livet har att erbjuda - för vad? Komma till ro?
Anonym, jag hänger inte med.
Liten fjäril, känner inte riktigt igen henne, jag är nog blind för den kvinnan du ser. Men det är intressant att du ser henne så tydligt...en del av henne finns säkert där.
Vet inte om jag förstår dig rätt, men i min värld står inte acceptans i vägen för att leva livet fullt ut...Acceptans ger bara ett annat utgångsläge (än icke-acceptans) för att försöka uppnå det som är viktigt, åtråvärt, värt att kämpa för etc... Står det i vägen, berätta gärna hur.
Någonstans anar man att ditt resonemang är känslans acceptans över att du medvetet låter förnuftet regera.
Acceptans kan bara existera som ett definierat fenomen i förhållande till icke-acceptans. Så vad har du tidigare icke-accepterat?
Men det är inget fel.
Nix, inget fel att icke-acceptera.
Tjaaa, i vardagen när sonen tycker att han oumbärligt behöver nya spelkonsoller fast han har massor... :-)
Skicka en kommentar