En badkompis av samma skrot och korn! Lycka! Också för föräldrarna... (den i rosa byxor är min)Från en annan del av poolen hörs en pappa uppgivet "Nu har jag spelat schack och så badat i två timmar. Nu vill jag FAAN läsa min bok!"
Lite av varje vill jag ge uttryck för här. Ett fritt rum. När jag får lust att skapa något eller ge uttryck för något. Vad och hur får vi se.
En badkompis av samma skrot och korn! Lycka! Också för föräldrarna... (den i rosa byxor är min)
Just nu känner jag för att sätta på stereon på högsta volym med "Ella elle l´a" med Cate Ryan! Men jag avstår för att inte väcka de sovande små här i huset.
Min sista vakna stund av denna långa, härliga sommarledighet tillbringar jag just nu vid min blogg. I´ve missed you.
14 inlägg på 3 dagar. Uppdämt behov, får jag nog säga! En eloge och ett personligt hedersinlägg väntar den som hängt med eller scannat igenom denna mass-serie! Nu blir det lite lugnare här en vecka när resan går till varmare land, sol och bad. Det ska bli så härligt! Som en sista uppladdning inför den händelserika hösten då allt rivstartar med jobb, kurser, dagis, skolor och aktiviteter för barn och vuxna. För att behålla balansen och glädjas åt utmaningar och den strech jag har framför mig i mitt värv, har jag till hösten valt inspirationsorden Kraftfullhet och Lätthet. Yoga, ledarledd, ska i linje med det få bli ett nytt men stående inslag under hösten. Har jag bestämt.
Tre mellandagar. Tre dagar med mellanväder. Tre dagar mellan semesterorter. Tre dagar utan just något större engagemang. Tre dagar mellan vakenhet och dvala. Inte mycket för intellektet. Inte mycket för kroppen. Inte mycket för sinnena... Att plocka in lite äpplen har känts som ett företag...
Sammanträffanden. Till synes slumpvis sådana. Vi har alla varit med om dem. Du ser någon som påminner dig om en gammal kärlek. När du kommer hem upptäcker du att du plöstligt fått ett sms av denne. Du tänker att du ska ringa till en person, just i den stunden ringer din telefon och voilà, vem där om inte just den du haft i tankarna.
Jag berättade för min väninna i mysiga Grundsund att jag läst mycket själslig litteratur i sommar. Och om rådjuret på fältet som jag ville få kontakt med. Rådjuret som bara tittade på mig med skygg blick och skuttade iväg. Och om hästarna som kom i stället liksom från ingenstans, bortifrån horizonten som svar på mitt lågmälda lockande...
Barnen och kompisar sitter och fikar. De berättar om sina upplevelser av utlandsresor. Mina pojkar vill bräcka de andra i allt - hotellfrukost, bassängstorlek, närhet till Waterworld... så tolkar jag det i stunden. Jaha, jag hör hur jag blir tillrättavisande och aj, där känns något inte bra i magen!