Begär till döds

De välmatade bananflugorna faller en efter en för lockelsen av den ljuvligaste av drycker, berusar sig till höjder för att sedan möta dödens död och sjunka till bottens botten....

Diskmedel, vinäger och socker....

Solar i mitt liv

Tack alla solar för att ni finns i mitt liv! För att ni är dem ni är! Var och en som må läsa detta...

Ännu en liten koloni

Idag slutförde jag en kurs i Coachande ledarskap för en kull unga, inom kort blivande chefer på en myndighet. Glädjen är stor att konstatera att ännu en kull taggade värdebärare har fötts! Just den här kullen har också var sina coacher som stöd att uppnå det de vill...

På föräldramötet ikväll i sonens klass blev jag också glad. Glad över hur läraren förhåller sig till sina elever och ger dem elevinflytande bl a i arbetssätt och i frågor som rör dem "De är med på spåret bara de får vara med och påverka".

Hur är det för dig?

Säg äpple, hur är det för dig att sitta i klykan av min stam? Säg stam, hur är det för dig att ha mig äpple i din klyka?

Jag har ett material att läsa till imorgon. Jag behöver förbereda mig. Tiden jag har vikt för det är NU. Det är bara att sätta sig ned där vid köksbordet, allt ligger uppdukat... Ljus är tända... Och jag gör ändå massor av andra saker, går ut och fotar, skriver ovan djupsinniga rader...

En kopp te vore gott. Sedan kommer jag att sätta mig! Så är det för mig.

Egen lyskraft

De förmår lysa dessa bär, fast jämgrått omkring dem är

Min begrundan

Min begrundan. Ordet begrundan är så vackert, så vackert! Min begrundan, vad har du att säga? Dig har jag tränat upp. Dig vill jag lyssna på så ofta som möjligt - min inre röst.

Förenande akt

Hon tar ner väggklockan, tänder ljusen och det sprider sig en svag doft - kanske är det en rökelse, sätter på lugn musik och rullar ut mattor.

Jag gillar hennes sätt att guida oss igenom yogapasset. Hon säger "Yoga står för att förena. Förena tanke, kropp och själ". Med henne blir yogan större än ett fysiskt och mentalt träningspass. Vi kan belöna oss med andning. Vi kan skicka andningen dit det stretar i rörelserna...

När vi avslutar säger hon med händerna ihop vid hjärtat: "Skänk en tanke åt någon du tycker om" och "Vi tackar oss själva och det gudomliga för..."

Läsningens fröjd

Min åttaåring har hittat läsningens fröjd! Jag njuter så av att se honom nedsjunken i sitt soffhörn fördjupad i mysteriebok på mysteriebok. Kanske för att jag själv tycker så mycket om att läsa.

Idag hade vi träff med den lokala bokcirkeln. Runt en handfull gånger per år träffas boktjejerna kring mat och dryck för att samtala om den aktuella boken och om vad den väcker hos oss. Också sådan fröjd!

Fredag eftermiddag

Helgen är nyfödd. Den vaknar med solsken och känns löftesrik... Löftesrikt är oplanerad tid och basen i hemmet...

Tvestjärtat liv

Ena stunden kung på dansgolvet, får massor av blickar, lustiga tillrop och vinande fotoblixtar! I nästa sekund abrupt mostryckt till döds - med ett hushållspapper.

PS. En av mina bättre partybilder, från taklagsfesten i helgen.

Påfylld

Skönt att sakta trosa hem från dagis idag med barnen, en stund med närvaro... Stanna upp och titta på svampar, löv och bär... och lukta. Doften av växter i förmultning! Jag stoppar en ingivelse att kasta mig ner på marken och böka runt med näsan i jorden! Tar djupa, djupa andetag med frisk, fuktig luft! Känner livskraft strömma!

Rikt är också att ha upplevt två dagar av riktigt bra ledarskapsträning av härliga arbetslagsledare från en skola. Och igår kväll träffade jag det kära gamla "teamet" - som vanligt i förtätade samtal och i floder av mat och dryck. Det var några vackra tårar som trillade bland oss denna kväll som kom att handla om både sorg och glädje... Här kommer en dikt som jag älskar.

Stå inte vid min grav och gråt

För jag är inte där

Jag sover inte

Jag är tusen vindar som blåser

Jag är diamantglittret i snön

Jag är solljuset över mognad säd

Jag är det milda höstregnet

I morgonljusets mjuka stillhet

Är jag den snabbvingade fågeln

Stå inte vid min grav och gråt

Jag är inte där

Jag dog inte

(okänd amerikansk-indiansk författtare)

Som en svamp ur jorden

...reste sig garaget från bara roten så här långt i helgen...

Så speciellt

Han stack in handen i innerfickan på kavajen och plockade överraskande upp en 42-årspresent till mig. Det var en bok inslagen i papper. Inte vilken bok som helst, utan en bok som betytt något för honom tidigare i livet, en källa till visdom och njutning som han vill dela med sig av... och letat fram ett ex av på antikvariat. "...Lycklig fortsatt livsresa!" stod det med blyerts i bokpärmen...

Den ska jag läsa med kärlek!

Tack för höstbuketten

Den har stått sig och brunnit med sina eldiga färger i över en vecka!

Apropå mitt bloggande

Den senaste tiden har jag fått några karameller från några bloggläsare (ja, det verkar faktiskt som att jag har några tappra).

"Du misshandlar dina läsare när du slutar skriva..." sa hon som överraskade mig i hemmet på min födelsedag.

"..förresten var jag inne på din blogg som du ju smygöppnat- och skickar kommentarer till dig själv - din lilla narcissist..." skriver B, apropå mitt föregående inlägg.

"Något för din blogg!" Saltbönan uppmuntrar mig till att vara "kaxig" och bifogar ett halvnaket foto på mig, där jag ligger och solar vid havet.

Karameller, ni får mig att le!!!

Stark och smidig som ett rep vill jag bli

Två gånger har jag provat yoga nu med ledare. Precision, fokus, tålmodighet, närvaro... Inte alls lätt i början!

Jag vill uppnå att yogan blir en integrerad del av mitt liv. Redan nu ser jag till att känna mina fotsulor och tår ordentligt mot golvet varje morgon när jag kliver ur sägen. Jag lyfter armarna, tittar upp och andas in...

Jag har en vision av att kunna göra mitt eget lilla yogaprogram lätt och smidigt nere på bryggan om sommaren...

Sommar, ljuvliga sommar

Kom snart igen!

Hösten är också fin

Då var utbildningsblocket klart för den här gången. Känner mig nöjd med dagarna som helhet (frånsett igår). En reflektion över gårdagen är att det ibland är ensamt att vara sann mot sig själv, gå sin egen väg.

Jag gillar mitt uttrycksrum! Ändå, nu är jag här igen, där jag varit förut. Jag vill helt enkelt behålla mina uttryck och steg för mig själv ett tag.

TACK FÖR ATT NI LÄST! Allt GOTT! kram,

Lotta

Intensiva tider

Tre dagars full ös på alla fronter, i 180 minst! Får se till att sakta ner...

Det är alltid avkopplande att dimpa ner här en stund...

Så kan det också vara

Efter kursdagen idag om gruppcoaching var mina kurskompisar helt lyriska, uppfyllda, glada.

Jag kände mig mest tom och kraftlös. Och ensam, som på en egen planet... På tunnelbanan kom en känsla av ledsenhet också... Jaja, så kan det vara.

Kanske gör det lite ont att omfamna min kritiska sida, denna "skuggsida", som jag tillät mig att ha idag...

Sedan dök min svägerska upp här hemma och jag fick mig en dos av hennes ljus, kvitter och goda humör...

Förbund

Det var inte mycket till liv på Henåns busstation denna söndagsförmiddag i juli. Bara min egen spegelbild i busskurens glas. Jag var på väg på en tur till en salt böna på ett skär. Hon mötte mig i Smögen med sin jeep och det bar iväg över klipporna som Thelma och Louise, ungefär.

Senare skulle vi knyta band. Hon gav mig något fint - ett erbjudande om att bli min partner i min andliga utveckling. En bonus är att hon ibland slickar mig i örat.

Det fick mig att le

En badkompis av samma skrot och korn! Lycka! Också för föräldrarna... (den i rosa byxor är min)

Från en annan del av poolen hörs en pappa uppgivet "Nu har jag spelat schack och så badat i två timmar. Nu vill jag FAAN läsa min bok!"

Havets smekningar

For my one and only sister

En liten orustblomma! Tack för att du visade engagemang för min blogg.

Min lilla syster. Fyller 40 i år. I min värld är hon ständigt 28. Det hjälps inte att hon har fem barn och har kommit långt på sin yrkesbana...

Tog ett steg idag

Just nu känner jag för att sätta på stereon på högsta volym med "Ella elle l´a" med Cate Ryan! Men jag avstår för att inte väcka de sovande små här i huset.

Det blev en lång, lång dag idag. Så här ska jag inte planera min jobbstart fler gånger. Ändå vill jag inte vara utan någonting idag. Absolut inte solostunden på café med saftig morotskaka och latte där jag laddade på ett par tunisiska kuddar inför kvällens utmaning. Jag hittar på att de var tunisiska.

Jag fick feedback ikväll av min tuffa och underbara mentor och coachtränare som var med mig ute på ett "städuppdrag", där jag hjälpte en personalgrupp på ett dagis att komma vidare med sitt ickefungerande arbetsklimat. Hon sa bl a "Du vejer inte och du är transparent". Jag känner mig jätteglad för det för jag kastade mig ut och tog risker! Bland annat risken att misslyckas och utsätta mig för jobbig feedback. "Inte se bra ut". Ja, vi vet ju alla hur det kan kännas. Och så är jag förstås glad för den friare luften på dagiset!

Jung: "En larv kan inte stanna i kokongen för alltid. Fjärilen måste komma ut när tiden är mogen. Det går inte att nå medvetenhet utan smärta". Något åt det hållet tror jag också på.

PS. Om någon undrar var morotskakan är, så hade den redan slinkit ner när jag kom på att jag ville fota.

Från ett till ett annat

Min sista vakna stund av denna långa, härliga sommarledighet tillbringar jag just nu vid min blogg. I´ve missed you.

Sommaren har varit ett hav av ledighet och jag har varit i min familjebubbla nästan hela tiden. Senaste veckan helt världsfrånvänd, i bikini i solen och poolen. Ett slags liv.

Imorgon drar allt igång! Ett annat slags liv. Jag är redo.

För säkerhets skull

Lilla dottern hade packat med sig tre saxar på solsemestern, i sin ryggsäck. Säkerhetskontrollanten på Arlanda ville behålla dem.

Simma lugnt

14 inlägg på 3 dagar. Uppdämt behov, får jag nog säga! En eloge och ett personligt hedersinlägg väntar den som hängt med eller scannat igenom denna mass-serie! Nu blir det lite lugnare här en vecka när resan går till varmare land, sol och bad. Det ska bli så härligt! Som en sista uppladdning inför den händelserika hösten då allt rivstartar med jobb, kurser, dagis, skolor och aktiviteter för barn och vuxna. För att behålla balansen och glädjas åt utmaningar och den strech jag har framför mig i mitt värv, har jag till hösten valt inspirationsorden Kraftfullhet och Lätthet. Yoga, ledarledd, ska i linje med det få bli ett nytt men stående inslag under hösten. Har jag bestämt.

Nu ska jag i vart fall simma lugnt en vecka till!

PS. Tack för kommentarer som kom via mail. Jag ska genast beställa "Den nionde insikten" apropå synkronicitet. Kanske ett par tuffa skor också. Tack Yogamamma för yogalänk i din blogg.

Nyekiperad i sommar

Känns bra! Håret upp i en tofs, cd-spelaren laddad med pepplåtar och hopp i skorna!

Hej och hejdå vakuum

Tre mellandagar. Tre dagar med mellanväder. Tre dagar mellan semesterorter. Tre dagar utan just något större engagemang. Tre dagar mellan vakenhet och dvala. Inte mycket för intellektet. Inte mycket för kroppen. Inte mycket för sinnena... Att plocka in lite äpplen har känts som ett företag...

Ändå viktiga dagar för hösäcken i mig som behöver såsa, inte ta in något i huvudet, inte göra något, utan bara vara en lealös amöba.

Adminstration har ändå skett vid datorn... Och en hel del lek med ord och bild i bloggen.. if someone has noticed... här har mått av energi funnits.

Jag har precis vaknat ur mitt koma. Det ska bli en joggingtur. Och en paj av äpplena, namnsdagsbarnet Lars till ära.

Får jag lov?

Sammanträffanden. Till synes slumpvis sådana. Vi har alla varit med om dem. Du ser någon som påminner dig om en gammal kärlek. När du kommer hem upptäcker du att du plöstligt fått ett sms av denne. Du tänker att du ska ringa till en person, just i den stunden ringer din telefon och voilà, vem där om inte just den du haft i tankarna.

På Gotland, en kväll efter middagen, spelade vi musik vid bordet så att sädesfälten gungade. Peaken för mig var av någon anledning Syncronicity med The Police. Tänkte inte på texten, eller ett dugg på vad titeln betydde eller innebar. Bara blev liksom uppfylld av just den låten där i natten. Några veckor senare läste jag om fenomenet synkronicitet och blev så fascinerad.

Jag testar. Om man sätter på sig synkronicitetsglasögonen kommer man att se dem mer och mer, dessa sammanträffanden i universum över tid och rum. Och har man intentionen att ge dem mening, dessa välvilliga vinkar man får, kommer man att kunna dansa en allt skönare dans med sitt universum...

När du kryper till kojs råkar du titta på den trasiga barometern som brukar vara parkerad på Wackert W. Ojdå, den har fått liv! Intuitivt känner du att du vill titta till ekan. Och så räddas årorna från att flyta iväg...

Liseberg inför dina fötter

- Ja, nu kan du åka Balder i år, säger den äldre brodern till den yngre! Uppenbart nöjd med att finna ett användningsområde för sina alster.

Uppdatering: Balder är en bergochdalbana. För att få åka måste man vara 1.30 cm lång i rocken - men inte 1.40 som vi trodde.

Idag längtar jag

Idag längtar jag till Orust. Efter min bergsknalle jag sitter på och blickar ut över havet. Och efter klipporna att bada från med mina killar... Nej, dags att gå ut i solen som ju tittar fram och se vad Bromma har att erbjuda denna lördag! Hej så länge, bloggen!

Inför naturkrafter

Inför piskande vindar och ett upprört hav känner jag mig liten. När jag efter ovädret ser vår eka ett med havet, om än lindrigt, känner jag ödmjukhet.

Kanske det

Jag berättade för min väninna i mysiga Grundsund att jag läst mycket själslig litteratur i sommar. Och om rådjuret på fältet som jag ville få kontakt med. Rådjuret som bara tittade på mig med skygg blick och skuttade iväg. Och om hästarna som kom i stället liksom från ingenstans, bortifrån horizonten som svar på mitt lågmälda lockande...

-Du kanske håller på att bli religiös, utbrast hon munternt och med viss uppmuntran.

Kanske det.

Änglavakt

Det finns änglar! En ringde just och frågade om vi hade någon råttvakt när vi åker till Cypern. Kunde hennes dotter få uppdraget om inte? Åh, ja, vad skönt med ett erbjudande från himlen! Änglavakt, råttor!

Olika stadier

Undrar vad som är höjdpunkten i ett björnbärsliv... (Detta inlägg är inspirerat av Anna Funderars björnbärsbild)

Erotik lite här och där

Somliga föredrog den prunkande grönskan. Andra en topp under bar himmel. Tja, vad säger skalbaggen i mig?

Berikad

Borta bra. Hemma bra. Påfylld till kropp och själ, med guldkorn från veckorna i vackra Bohuslän! Tack för att jag kunde öppna hjärtat, känna frid och frihet med dig igen, kära gamla ställe!

Jämförande

Barnen och kompisar sitter och fikar. De berättar om sina upplevelser av utlandsresor. Mina pojkar vill bräcka de andra i allt - hotellfrukost, bassängstorlek, närhet till Waterworld... så tolkar jag det i stunden. Jaha, jag hör hur jag blir tillrättavisande och aj, där känns något inte bra i magen!

När jag lyssnar lite mer öppensinnat handlar jämförandet kanske om nyfikenhet, stolthet och berättarglädje... I vart fall också. Eller så rent om att hävda sina små egon? Jag vet inte. Jaja, jag inser i allafall att jag har svårt för min vem-kan- kissa-längst-sida. En högst mänsklig sida som vore skönt att krama. Liksom den dömande sidan, den gamla godingen.

Vid min själ

Hörde mig själv forumlera orden "Jag har nog varit lite sökande i sommar" när jag fick låna en god väns öron över en förmiddagskopp, back in town... Och jag känner mig bubblig av blogginlägg!